Avslutningskrönika: Vi gör det igen!

Efter en god natts sömn är gårdagens möjliga besvikelse över förlusten mot Piteå i den avslutande matchen borta. När poängen är räknade så slutade vi på en fin sjundeplacering i OBOS Damallsvenskan. Och vi har gjort det igen – en fantastisk KIF-säsong över förväntan!

Det är lätt att låta självgod. Jag vet.

Men när vi tittar på förutsättningarna som råder både för vår klubb rent ekonomiskt och vardagen (med civila karriärer vid sidan av fotbollen) för våra A-lagsspelare så är det inte utan att man känner en enorm respekt för dessa spelare och ledare.

Många tippade oss i den direkta bottenstriden. Några rent av plats 12 och 11. Där behövde vi aldrig riktigt oroa oss. Firma Stefan & Martin har gjort ett fint jobb med att prestera när det verkligen behövs. Ta de där poängen. En särskilt avgörande detalj är vår inledande Norrlandsturné där vi mötte både Piteå och Umeå på samma resa – fyra poäng med hem. Tittar vi tabellen var de lagen hamnade och vad de poängen betydde så kan vi konstatera att idéen om en Norrlandsresa inte bara sparade ekonomin, utan också på många sätt säkrade vårt damallsvenska kontrakt.

En viss kvällstidningsreporter tippade oss åtta och skulle äta upp sin kepsmössa om vi hamnade på någon annan placering. Jag har förstått det som att den inte kommer ätas upp, men den är inslagen och i en PostNord-bil på väg till Nathalie Hoff Persson som tog emot löftet. Något att skriva hem om!

Sjua! En plats som alla i vårt A-lag ska vara stolta över. För vi som klubb är stolta till tusen. Det är med råge bättre än mitt och min styrelses mål att hänga kvar. Vi var snubblande nära en placering på den övre halvan. Med en ”KIF-stram” spelar- och ledarbudget ska det nästan vara omöjligt. Samtidigt som det är ”KIF-mentaliteten” som gör det möjligt. För den är stark. Och bygger på att människorna i klubben också är just människor som tillsammans gör det oväntade. Tillsammans överträffar vi förväntningarna.

Som ordförande har jag alltid varit väldigt mån att försöka hålla mig nära A-laget, för att både förstå deras vardag men också för att det ger så otroligt mycket energi. Samtidigt som coronapandemin har tvingat mig att följa årets KIF Örebro mer distanserat. På gott och ont. Det har varit viktigt att både respektera och motverka corona. Men det har varit direkt jobbigt att inte ha kunnat åka med på lika många bortamatcher eller träffa vår fina publik på plats på Behrn Arena.

Pandemin gör också att vi som klubb inte riktigt kan samla oss efter säsongen. För att hylla våra supporters, partners och viktiga ideella funktionärer. Människor som gör vår vardag möjlig. Vi kan inte heller fullt ut fira sjundeplatsen med spelare, ledare, kansli och styrelse. Det är så många som ska ha kredd i den här bedriften. Det blir på det sättet ett väldigt o-KIFigt avslut på det här året. Men inget känns ju heller särskilt "vanligt" i år.

Samtidigt som det är väldigt mycket det ”nya KIF Örebro” att överträffa allas förväntningar. Och det gör mig som ordförande i hela Örebros damallsvenska förening väldigt stolt. Och det lägger grunden för att vi kan ta oss an 2021 på ett helt fantastiskt sätt, även om det kommer ske med många nya ansikten i vårt A-lag. Både på och vid sidan av planen. Samtidigt som det är ett antal som jag i skrivande stund vet finns kvar 2021 som kommer fortsätta sina fantastiska fotbollsresor tillsammans med oss i KIF!

Till vårt fina A-lag anno 2020 – som alltid förtjänar mer tack än de får – har jag satt samman särskilda tack. Ta del av dem här!

Till Örebroarna: tack för allt stöd i år! Ni är guld värda att representera.

Fredrik Stengarn
Ordförande
KIF Örebro DFF

Foto: Rasmus Ohlsson